Katrineholms förskolor och skolor har mycket som fungerar väl. Barnen får en god start i förskoleklass, flera gymnasieprogram har starka examensresultat och trygghet och gemenskap är styrkor i många verksamheter. Årets kvalitetsrapport visar också var elever riskerar att tappa fart. Nu vill kommunen bli bättre på att upptäcka det i tid och ta vara på arbetssätt som ger resultat.

​

Rapporten för läsåret 2025–2026 följer hela utbildningen, från förskola till gymnasieskola. En viktig slutsats är att ett slutbetyg aldrig berättar hela historien. Det som händer tidigt, och hur elever får stöd när de går vidare mellan årskurser och skolformer, spelar också roll.

​

”Vi kan se goda resultat i flera delar av våra verksamheter. Nu behöver vi bli bättre på att förstå hur barnens och elevernas utveckling hänger ihop genom hela skolgången. Om en elev tappar fart vid en övergång eller börjar få svårt i ett ämne vill vi upptäcka det medan vi fortfarande har gott om tid att hjälpa”, säger Johan Lindeberg, skolchef.

​

Kommunen ska nu lägga större vikt vid att följa om insatserna gör skillnad för barnen och eleverna. Rapporten lyfter särskilt matematik, övergångar mellan skolformer, studiero och lust att lära som områden att arbeta vidare med. Rapporten pekar på behovet av att följa elevernas utveckling tätare och undersöka vilka arbetssätt på program med starka resultat som kan vara till nytta även på andra håll.

​

”Vi ska vara stolta över det som fungerar väl, och vi backar inte för utmaningarna. Rapporten visar både vad vi har lyckats med och var vi behöver lägga mer kraft. Vårt ansvar är att se till att fler barn och elever får del av det som fungerar, oavsett vilken förskola eller skola de går i”, säger Ulrica Truedsson (S), ordförande för bildningsnämnden.

​

Det visar årets kvalitetsrapport

​

• Förskola: Arbetet med språk och lärmiljöer har utvecklats. Trygghet och gemenskap är tydliga styrkor, men kvaliteten varierar mellan förskolorna.

• Förskoleklass: Resultaten i svenska och matematik är fortsatt goda. Eleverna har gjort framsteg i båda ämnena under läsåret.

• Fritidshem: Ett långsiktigt utvecklingsarbete har stärkt planeringen och uppföljningen av elevernas lärande.

• Grundskola: Årskurs 6 har återhämtat sig efter förra årets lägre resultat. I årskurs 8 har flera resultat förbättrats, samtidigt som andelen elever som är behöriga till gymnasiet har sjunkit. Efter lovskolan steg behörigheten i årskurs 9 från 74,2 till 81,2 procent. Det innebär att ytterligare 25 elever blev behöriga till ett nationellt gymnasieprogram.

• Gymnasieskola: Flera yrkesprogram och högskoleförberedande program har goda examensresultat. Resultaten varierar dock mellan programmen.

• Trygghet och studiero: Trygghet och gemenskap är styrkor i flera verksamheter. Studiero och lust att lära är områden som behöver fortsätta utvecklas