Efter åtta år och 330 000 kubikmeter utlastat berg har Stockholms stad lämnat över bussterminalen i Katarinaberget till Region Stockholm. Övertagandet innebär att Trafikförvaltningen kan påbörja stora delar av arbetet med att förbereda anläggningen och verksamheten för trafikstart.

​

Det som en gång var berg är i dag en komplett bussterminal med körbanor, hållplatser, vänthall, teknikutrymmen och avancerade system för säkerhet och drift.

​

– Det här är en viktig milstolpe för hela Stockholm. Att skapa en helt ny bussterminal inne i Katarinaberget, mitt i hjärtat av Stockholm, har varit ett omfattande och komplext arbete.

 

Bakom den färdiga anläggningen ligger hög kompetens, uthållighet och samarbete mellan många människor och aktörer. Nu står terminalen klar och vi kan lämna över anläggningen till Region Stockholm för nästa steg mot trafikstart, säger Thomas Andersson, förvaltningschef exploateringskontoret, Stockholms stad.

​

Från berg till bussterminal

Omfattningen av arbetet är svår att se när man möter den färdiga terminalen. Under berget har stora mängder berg sprängts bort och ersatts av konstruktioner, installationer och tekniska system.

​

Bland annat har 2 500 meter ventilationstrummor monterats och 2 100 meter ventilationsrör tillverkats inne i berget. Genom att tillverka rören på plats har mer än 200 transporter kunnat sparas.

​

I bergrummen finns nu en komplett bussterminal med 17 avgångshållplatser, 6 ankomstplatser, vänthall, teknikutrymmen, entréer, hissar, rulltrappor och utrymningsvägar.

​

Konst mitt i berget

​

Konsten är en integrerad del av den nya bussterminalen. Verket Den röda tråden består av tre delar och är skapat av konstnären Gunilla Klingberg. Gestaltningen hämtar inspiration från Almgrens sidenväveri på Södermalm och knyter på så sätt samman terminalens arkitektur med platsens historia och textila arv.

​

I den östra entrén möts resenärerna av en bred skulptural konstvägg. Det cirka 4 500 kvadratmeter stora terrazzogolvet i vänthallen är en del av verket och föreställer mönstret från en sjal. I passagen mellan vänthallen och tunnelbanan finns den tredje delen, en vägg i form av hålkort med inbyggd belysning.

​

Nästa fas inför trafikstart

​

Efter övertagandet kan Trafikförvaltningen påbörja stora delar av arbetet med att förbereda bussterminalen och verksamheten för trafikstart. Arbetet sker stegvis tillsammans med trafikentreprenören och andra berörda aktörer.

​

När de praktiska förutsättningarna finns på plats genomförs de förberedelser och trafikala tester som krävs inför trafikstart. Region Stockholm återkommer med information om trafikstart när förutsättningarna för den är klarlagda.

​

– När vi nu tar över bussterminalen börjar nästa avgörande fas. Nu kan vi gå vidare med arbetet för att göra anläggningen och verksamheten redo för trafikstart tillsammans med trafikentreprenören och andra berörda aktörer. Vi arbetar för att få i gång trafiken så snabbt som möjligt, samtidigt som de förberedelser och tester som krävs ska genomföras på ett säkert sätt, säger Erik Norling, förvaltningschef för trafikförvaltningen i Region Stockholm och vd för AB SL.

​

En viktig del av nya Slussen

​

Den nya bussterminalen blir en central del av nya Slussen, Stockholms näst största bytespunkt. Här möts buss, tunnelbana, Saltsjöbanan, gång, cykel och båttrafik, med smidiga anslutningar som gör det enklare att byta mellan olika trafikslag. Tillsammans skapar de en modern och sammanhållen bytespunkt med goda förutsättningar för hållbara och effektiva resor genom Stockholm.

​

Bussterminalen i siffror

​

• Bussterminalen har 17 avgångshållplatser och 6 ankomstplatser.

• Från ankomstplatsen längst bort är det cirka 300 meter till tunnelbanan.

• 330 000 m³ berg har sprängts bort och lastats ut.

• Målningen i vänthallen tog cirka 50 dagar.

• Sprängningarna startade 2019 och avslutades 2021.

• 45 000 m² membranduk har hängts upp med cirka 36 000 bultar.

• 4 500 m² terrazzogolv har gjutits.

• 2 500 meter ventilationstrummor har monterats.

• 2 100 meter ventilationsrör har tillverkats inne i berget.

• 200 ton armering har använts i taket.

• Den största väggen som gjutits i berget är 17 meter hög och 18 meter bred. Till väggen användes 75 kubikmeter betong.