Majoriteten av patienter som varit i kontakt med den specialiserade sjukhusvården i Region Västerbotten har haft en bra helhetsupplevelse av vården, det visar 2025 års nationella patientenkät, NPE.

​

Nationell patientenkät undersöker hur patienter upplever den specialiserade sjukhusvården inom sju olika områden. Nio av tio har haft en bra helhetsupplevelse när de varit i kontakt med både den öppna och slutna specialistsjukhusvården.

​

– Patientenkäterna ger regionerna och vårdpersonalen värdefulla insikter om hur patienter upplever olika delar av sjukvården. Det här resultatet är väldigt glädjande och ett kvitto på att medarbetare i Västerbotten gör ett mycket gott jobb i bemötandet och omhändertagandet av patienter trots att det är ett högt tryck i vården och det råder personalbrist inom flera områden, säger Pia Näsvall, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Västerbotten sedan den 1 oktober.

​

Enkäten ställer frågor inom områden som till exempel delaktighet i vården, vårdens tillgänglighet och vårdpersonalens bemötande. Inom alla dessa områden ger de allra flesta, mellan åtta och nio av tio, gott betyg till vården – både den öppna och den slutna.

Skillnaderna i resultat i 2025 års undersökning är mycket små jämfört med 2023, då patienters upplevelse av specialistsjukvården senast undersöktes. Sammanlagt i Sverige har 32 000 patienter besvarat slutenvårdsenkäten och 93 000 har besvarat öppenvårdsenkäten. Svarsfrekvensen ligger på strax över 50 procent.

​

Fina resultat till öppenvården

​

Inom öppenvården har ögonmottagningen på Lycksele sjukhus bäst omdöme vad gäller helhetsintrycket.

​

– Det känns både hedrande och glädjande att få ett så fint betyg på den arbetsinsats som vår fantastiska personal gör varje dag. Det är ett starkt kvitto på engagemang, kompetens och vilja att alltid göra det lilla extra, säger avdelningschef Marice Abrahamsson.

Stressrehabilitering Västerbotten har höga betyg vad gäller bland annat emotionellt stöd, delaktighet, involvering, respekt och bemötande.

​

– När patienterna kommer på sina första bedömningsbesök till oss finns utrymme och tid att få berätta om sin situation, sina begränsningar och behov. Vi har tid att lyssna, förmedla kunskap kring utmattning och återhämtning. Efter en teambedömning får patienten återkoppling om det beslut som fattas, säger Katarina Steinholtz, avdelningschef.

​

Rehabiliteringsperioden på stressrehabiliteringen är lång med regelbundna inbokade individuella besök och gruppträffar.

​

– Patienten görs delaktig genom tydliga individuella mål. Flera yrkeskategorier är involverade i teamet kring patienten vilket förhoppningsvis gör att patienten känner sig sedd och möjligheten att fånga upp och stötta i rehabiliteringsprocessen ökar. I verksamheten arbetar vi också mycket med samsyn både i bedömningar och rehabiliteringen. Även en god arbetsmiljö påverkar självklart patientarbetet positivt, säger Katarina Steinholtz.

​

Höga omdömen inom flera dimensioner

​

Inom slutenvården, när patienten är inlagd på en sjukhusavdelning för dygnet runt-vård, vilket skiljer sig från öppenvård där patienten kan återgå hem efter ett besök, är svarsfrekvensen på enkäten något högre än 2023.

​

Högst helhetsintryck har Allmängeriatrisk avdelning 1 på Norrlands universitetssjukhus. Ortopedgeriatrisk avdelning 4 utmärker sig med höga omdömen på flera dimensioner, såväl som rehabilitering- och stroke Lycksele och Cancercentrum.

​

– Det här är ett tydligt kvitto på det fantastiska arbete som bedrivs inom vår geriatrik. Att vi får höga omdömen inom flera viktiga dimensioner av slutenvården visar att vi har en stark och engagerad personalgrupp som varje dag gör skillnad för våra äldre patienter, säger Gabriella Eikelboom, verksamhetschef för Geriatriskt centrum.

​

Om undersökningen

​

Nationell patientenkät, NPE, är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patientupplevelser inom hälso- och sjukvården. Det är en av Sveriges största enkätundersökningar. Sedan 2009 deltar samtliga regioner. Uppföljning av den specialiserade sjukhusvården sker vartannat år. Arbetet samordnas av Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

​

Resultat redovisas per fråga och i dimensioner, med grupper av frågor om tillgänglighet, information och kunskap, kontinuitet och koordinering, respekt och bemötande, delaktighet och involvering, emotionellt stöd samt helhetsintryck.